Lordi

Posted in Tankar och funderingar, Uncategorized on September 1, 2010 by Sara Hammerzmith

I’ve been spending some time now, around an hour actually, just listening to those 30 mins preview of all the songs. A few tears are shred, I can’t understand how Lordi over and over and over again are writing masterpieces. This my friends, may actually be the best Lordi ever performed. Until now, “Deadache” was my favourite album, but from what I have heard here, “Babez For Breakfast” is easily going to take over.

I can’t even say what song is the best. They are all so awesome – “Babez For Breakfast”, “Rock Police”, “Midnite Lover”, “Disco Evil”, “Granny’s Gone Crazy”, “This Is Heavy Metal” (this single is already released), “Devils Lullaby”, “Amens Lament to Ra”, “Call Off The Wedding”, “I’m Bigger Than You”, “ZombieRawkMachine”, “Give Your Life For Rock n Roll”, “Nonstop Nite” and “Load and Louded”. And of course the fifth part of the Scarctic Circle Gatherings. I can’t say I dislike it, but of course it doesn’t top the fourth part, you remember it?

Wrinkled shrunken baby heads
Posioned spiders in their beds
Bathtub smelly clumpy red
Mummy kiss good night the dead
Stab my little doll with pins
Make me suffer for your sins!
Once again we shall begin
The Scarctic Circle Gathering”.

I actually even have that text written on my door, and I intend to usually write as the welcome text on my pages – unless it’s facebook, where I have “And Loneliness – It Makes Nights Endless” which is from the “Deadache” (Deadache, 2008) song, and on my MySpace I have “The Way You shine is killing me…” which is from “My Heaven Is Your Hell” (Monsterican Dream, 2004)

Doesn’t really matter, SCG’s are only the intros anyway. It’s two weeks until this pretty thing is released, and its two weeks and three days until Paula and I will land in Helsinki for the release gig. I can’t wait, my brother even commented that I was “over-excited” over this.

I know there is a couple of Lordi fans reading this, tell me, are you feeling the same that I do? That this may be the best thing they ever did?
// Sara aka Ida


Amen-Ra, Stockholm, 2009.

Hummingbird Heartbeat

Posted in Uncategorized on September 1, 2010 by Sara Hammerzmith

Min favoritlåt på nya skivan till Katy Perry, den går verkligen varm här! Låten alltså… men skivan också!

På tal om Katy Perry för att tala om något helt annat idag, så är hon verkligen en banbrytare. Alltså, jag hade ingen aning om att hon hade tre skivor, det var något jag fick veta medans jag gjorde lite research, att hennes allra första skiva faktiskt kom ut redan i 2001, “Katy Hudson”. Jaha, vad är då så speciellt med det här då? Egentligen ingenting, om det inte var för att hela skivan var kristen… Sen tittar man på hennes senaste, “Teenage Dream”, som har så snuskiga texter att hon till och med fått en “Parental Advisory” stämpel. Bara “Hummingbird” passar ju in på det här då första raden i hela låten är “You make me feel like I’m loosing my virginity”. Låten “Peacock” ger en rejäl känga till alla killar som gjort låtar om att tjejer ska klä av sig och visa sig, för den handlar just om det, att killar ska klä av sig och visa sig. Dock är låten ganska snäll, hon säger att “I bet it’s really beautiful” (eller något liknande, har ingen lust att dra upp konvolutet igen!) Men i alla fall, musiken är liksom…

VA?! Vadå ingen lust att dra upp konvolutet igen?! Vad är det för skitsnack?! Nej men helt seriöst – hela skivan är som en godisbutik. Skivan är röd och vit som en såndär stång man har på julafton, en såndär polkagrisklubba. Under skivan döljer sig en fet bröllopstårta, texterna är antingen i geleform eller i polkagrisstångsform. Det finns även en del text i Times New Roman eller liknande, men det var inte så viktigt. Bilder på Katy Perry iklädd bakverk. När man öppnar konvolutet så får man ren käftsmäll av godisdoft. Tänk er att ni kommer in i en sådan där “fin” karamellbutik. PRECIS SÅ luktar konvolutet, som en godisbutik. Hela skivan blir liksom ätbar.

Därför vill jag inte dra upp konvolutet igen, för jag gillar den doften. Så den får gärna stanna där så länge som möjligt… Så, nu ska jag fortsätta där jag blev avbruten, jag älskar när sådanhär poprock musik är lite extra catchy med tonartshöjningar (det vill säga, schalger, egentligen) och det är precis såhär just “Hummingbird” är. De flesta andra låtarna på albumet är också bra, och täcker väl nästan hela spektrat i att vara tonåring. Jag har börjat komma ifrån det känner jag, men det finns ju alltid nya!

Nu ska jag forsätta kalkera, vi hörs kanske i kväll!
NP: Hummingbird Heartbeat – Katy Perry
// Sara

Teenage Dreams

Posted in Uncategorized on August 31, 2010 by Sara Hammerzmith

Öppnings och titelspåret till Katy Perrys nya platta som jag just nu sitter och recenserar. Gillar den! Texten är fett fin.

Jaha, idag var första riktiga skoldagen! Det var väldigt kul, gillar läraren redan! Dock fick jag det lite stressigt med inlämningsuppgiften – den skulle vara inne klockan fem idag och jag börjar ju jobba fyra (och slutade skolan klockan tre) men det gick bra, skrev uppgiften och sen åkte mamma och lämnade in den! Jag tror dessutom att Pucko har känt av stressen lite idag, för han skötte sig exemplariskt! Han lade utan att bråka in Katys nya platta, vilket underlättar för mig! Att jobba gick bra, även om jag NÄSTAN kommer försent! Har jag sagt att jag gillar mina arbetskamrater?

Nu vill jag passa på att prata om Lordi. Min bäste man Curt, skickade mig Amazons hemsida där det numera finns 30 sekunders klipp till varje Lordi låt. Och alltså, jag dog lite. Jag dog lite när jag hörde det. Detta kan vara det bästa albumet Lordi har gjort. Allt är så perfekt; omslaget är perfekt, låtnamnen är perfekta, och de här små klippen är perfekta. Wow. Jag och Paula ska ju preliminärt till Finland på deras gig (eller – vadå preliminärt? VI SKA DIT!!!) Och jag längtar sjukt mycket!

Nej, nu ska jag återgå till min diskussion om Martin Sweet otroligt vackra ansiktsdrag (har ni något bättre att diskutera såhär sent på kvällen så är vi öppna för förslag, jag och Sara aka Team Martin)

NP: Pearl – Katy Perry
// Sara

Don’t Walk Away

Posted in Pucko, Uncategorized on August 30, 2010 by Sara Hammerzmith

En av de där lite bättre och mysigare låtarna med Danger Danger, it’s a big big shame att de inte spelade den live på Rockweekend. Kanske Ted Poley kör den på Stockholm Rock Out? Vi får hoppas det!

Okej, det här inlägget var tänkt att bli tillägnat Lordi det här också, men såklart händer det andra saker som måste tas upp! Så vi börjar med det. Vad tror ni det handlar om? Nej, faktiskt, det handlar faktiskt inte om Crashdiet, men tack för att ni fick mig att nämna dem! *even more hits*. Nej, det handlar såklart om Pucko. Pucko has striked again!

Okej, ja, vad gjorde han idag då? Jag kan ju tala om till och börja med att han fortfarande inte har lagt in “Thinking Of You”, och jag beräknar få min Katy Perry platta imorgon, den nya ni vet, så får vi se om det enbart är en bojkott på den specifika låten med Katy, eller om det är en stor Katy Perry diss.

I alla fall, idag skulle jag jobba för första gången den här veckan, eller, första gången på egen hand! Och påvägen ner till stan predikar Pucko för mig om att hans batteri är slut, det enda jag kände var “attans!” men sen medans jag jobbade så glömde jag totalt bort att han var urladdad, och hoppade på en buss som tar lite extra lång tid hem (bara för att jag totalt älskar att sitta och lyssna på musik i sådana sammanhang) och då slår det mig när bussen åker, när jag försöker trycka igång han att “attans! Han är ju urladdad!” så kommer det där äpplet fram, sen slås lampan på (jag har alltid min ipod släckt, men lampan tänds när den är urladdad och sen säger den att den är urladdad) men till min stora förvåning startade han faktiskt!

Han sa att han hade kanske en dryg 2% batteri kvar, och det räcker ju för att sätta på “Bed Of Nails” med Alice Cooper, och kanske upprepa den ett par gånger (man måste välja låt noggrant när det här uppstår!). Sitter och njuter av låten. Sen närmare det sig slutet, och jag ber att jag ska kunna starta om den.Tittar ner, jaha, 10 % batteri… då kunde man ju lätt spela om den! Sagt och gjort.

Dags att spela om låten igen. 30% Batteri nu. Jaha. Men då kan vi ju slå på stort och byta till Reckless Love, eller vad säger ni? När jag väl sen skulle gå av bussen hade jag kanske 38% batteri totalt.

Pucko måste vara den enda ipoden i hela världen som ökar batteri mer och mer för ju mer den används. Men tack Pucko, det betyder allt!

NP: Poison – Alice Cooper
// Sara

Pucko, I’m thinking of you!

Posted in Pucko, Uncategorized on August 29, 2010 by Sara Hammerzmith

Okej. The Hillywood Show är ett par tjejer, Hilly och Hannah Hindi, som gör asbra Twilight parodier, och de har en häftig remix med Katy Perrys “Thinking Of You” i New Moon parodin.

Grejen med den låten är att den är så sjukt bra, det är en såndär låt som man skulle kunna ha ENBART den låten så skulle allt vara bra! Så, jag kom över en liknande remix till den de har i filmen, och tänkte att “åh vad gött det ska bli att gå ut i skogen med det här dunkandes!” Lade in den i iTunes, för att sedan lägga in den, tillsammans med Lita Fords nya album.

Helt inne i min egen värld där jag satt och tittade på Gilmore Girls och åt kalaspuffar hör jag hur datorn plingar till. Pucko är färdig! Greppar honom och går ut. Går in på “Blandat” (där jag lägger alla artister jag bara har enstaka låtar med) och ser till min fasa att det finns bara två låtar där! “Ren – Servant Of Evil” och “Jump Rope – Blue October”. Inget “Thinking Of You – Katy Perry”. Nehe, går hem igen för att prova igen. Nej, den lägger inte in den. Jag borde egentligen fatta att man ska inte lita på något som heter Pucko, men han klistrade ju faktiskt ihop “One More Time” (efter många om och men) så det måtte la gå?

Här någonstans kommer jag på att det kanske är en VMA fil, något som har en tendens att inte fungera alls i iPods, så konverterar den efter mycket om och men till en AAC (i den nya iTunes hittar jag ingenstans!). Försöker överföra igen, men den lägger inte in den! Nehe – Okej, då kanske det är iTunes som är dumt! Tänkte jag, och skickade upp låten till en tredje dator, eller, Musikdatorn som jag kallar den. Datorn håller på att, eller, Compaq heter han egentligen, men ja, han håller på att slänga in handduken, men han är den enda dator i hushållet som har varenda skiva inlagd på sig (förutom min lillebrors musik), varenda liten låt, ja allt! Och den iTunesen har inte heller blivit uppdaterad sen 2005 eller något kanske, så den kan jag med och den kan jag lita på! Lade in remixen där, konverterade, skickade ner till Dellen (som min laptop heter) och la in den, och nu SÅG JAG att den hette “M4A” (vilket är iTunes format, trots att det heter AAC konvertering)

Nu då? Nej. Vet ni vad. Pucko verkligen vägrar! Sen slog det mig, han kanske tycker det är jobbigt att lägga in bara en låt? Så skickade över “They Don’t Care About Us” med Michael Jacksson och en remix på “PokerFace” (Lady Gaga om ni inte visste det!) så nu skulle det vara hela 3 låtar. Det måtte väl gå? Jo men visst! Nu lade han in låtar! Nöjd var jag allt. Tog honom och gick ut…. Bara för att inse att jo visst la han in låtar – både Michael  Jacksson och Lady Gaga… MEN ÅTERIGEN SÅ STRUNTADE HAN I KATY PERRY!

Jag har sen dess försökt lägga in den tre gånger utan större resultat. Just nu sitter jag och dunkar den i datorn till mina föräldrars förtret, och är frustrerad över hur jag återigen kunde gå i fällan att lita på något som heter Pucko!

// Sara

Bad Boy

Posted in Uncategorized on August 29, 2010 by Sara Hammerzmith

Har hunnit bli favoritspåret på nya Lita plattan jag köpte, så himla bra! Jag fullkomligt älskar det lilla melodiska partiet (alltså, ja, hela låten är ju melodisk men…) det där  ni vet “One kiss one night, one touch one bite, it’s never too much, it’s never to tight”.. I could die for it!

Idag är min sista lediga dag  på mitt sommarlov, imorgon börjar jag skolan, mer bestämt universitetet! Där ska pluggas media och kommunikation, vilket är ungefär precis det samma som pluggades på gymnasiet, men då under namnet “it-media”. Det ska bli intressant, men att min sista dag i frihet har spenderats med att sitta inne hela dagen vid datorn (utom under ungefär 2 timmar då jag tog mig friheten att faktiskt gå ut och gå,  och jag lär väl göra det igen efter One Tree Hill sen). Men det känns ganska okej ändå, ska även försöka städa lite senare.

Mitt rum ser bokstavligen ut som ett bombnedslag, det vet ni som varit hemma hos mig. Speciellt Jennie, som ringdes in fem minuter innan Elias skulle komma i somras för att städa. Gick väl sisådär, men vi fick undan litegrann! Tänkte göra det med grundligt nu, alltså, städa, innan Sofia kommer. Det kan ju vara bra om man… kommer in i rummet.

Nej nu ska jag återgå till One Tree Hill.

NP: Thinking Of You – Katy Perry
// Sara

Romance

Posted in Uncategorized on August 28, 2010 by Sara Hammerzmith

Första låten och videon jag hörde och såg med Reckless Love, alltså, låten är ju grym, men man kan ju ifrågasätta vad som hände med videon. Och vad är det med hårdrockare och skönhetsmissar? Hon som är med i videon blev tydligen Fröken Finland 2008 eller något i den stilen.

Okej, hela dagen sen jag kom hem ifrån stallet har jag och Sara diskuterat Crashdiet och kommit fram till att vi ska göra vår egna lilla “Vampyrer Suger”, fast Crashdiet Suger, med mig i rollen som Team Simon och hon i rollen som Team Martin. Mitt under dessa hetska diskussioner om Crashdiet har jag suttit och tittat på lite tröjor med dem. 

Jag är helt övertygad, eller var, om att jag ville ha den nya girlien (ni vet – min nuvarande Crashdiet tröja är liksom ifrån “Unattractive Revolution” eran, den är lite out of fashion…) men igår när jag kollade var jag inte helt säker längre. Kanske skulle man slå på stort med en “Rising From The Underground” tröja (som jag tror den heter?) Den är liksom, passing on the legacy. Min Unattractive tröja (inse hur kul den meningen låter egentligen för de som inte vet att Crashdiets platta heter “Unattractive Revolution”!) är liksom sisåhär va, att den har alla.. ansiktena på de i bandet i en fyrkant… liksom…Peter Och Martin bredvid varandra däruppe…. och Ollie och Eric är nere…och mitt i “The Unattractive Revolution” och “Crashdiet” längst upp, på ryggen är det “Crashdiet” längst upp och deras logga med en fet dödskalle i.

En “Rising FromThe Underground” tröja är liksom den perfekta fortsättningen; Den har fyra bilder likt min gamla, men istället för Mr Twisted så är där såklart mr Cruzan, den är liksom blå istället för brun (The Unattractive Revolution kallas tydligen det bruna albumet!) med röd text lite halvt på sniskan över där det står “Generation Wild” och har loggan över detta tryck, alltså, namnloggan, och på ryggen har de namnloggan överst, sen deras logga, men istället för en dödskalle står det istället “Rising From The Underground” (därav liksom namnet på tröjan) Hela tröjan är typ svartvit fast i blått istället och lite rött. Fett cool. Skulle ju helt klart vara den perfekta fortsättningen på legacyn till min gamla tröja. Men jag vet inte.
Vad tycker ni?

Bild på Girlien och bild på Rising From The Underground

Jag vill även passa på att säga att jag är stolt över mig själv att jag lyckats med det snygga att skriva ett helt modeinlägg bara om bandtröjor. Sweet.

NP: So Yeah! – Reckless Love
// Sara

Wicked Young Man

Posted in Uncategorized on August 28, 2010 by Sara Hammerzmith

Har snabbt lyckats bli en av mina favoritlåtar med Alice Cooper, efter att ha hört den på hans “Theater Of Death” turnen 2009.

Det känns lite sjukt att jag inte har en Alice Coooper konsert framför mig. Det har liksom alltid varit självklart att jag ska se han nästa år, eller, det har väl känts så eftersom jag köpte biljetter till Sonisphere (där han spelade i år) redan innan eller strax efter Alice Cooper konserten i Göteborg 2009. Jag vet inte huruvida familiar ni är med att jag har sett Alice Cooper live en gång om året sen 2007, men det är så det ligger till i alla fall. Nu känns det lite unsade. Kommer Alice tillbaka nästa år? Eller ska 2011 bli det första året sen 2007 som jag och han inte ses? (inte bokstavligen ses, men ni fattar!) Det känns väldigt unsafe. Men i väntetiden, så ska jag leta reda på USB minnet med Alice Cooper konserten ifrån 2009. Kan ni fatta att jag har tappat bort det? Fy så dumt. Lådan ligger här dock! Men själva usben är borta…

 Alice Cooper i Göteborg,  foto by moi!

Från ett ämne till ett annat; jag och Emelie red ut idag som sagt, och det var trevligt! Det är kul – jag var så rädd för Axa förut, tyckte det var otäckt bara att rida ut på henne liksom, nu tog jag täten (För den där Cobweb vågar ju inte ett piss!) och hon går helt lungt och tryggt. Hon är trygg, visst? Det som är lite “oroväckande” är att hon är inte alls så pigg som hon brukar vara. Annars brukar det vara lite “Lugn Axa, Lugn” nu var det mer “Men hallå? Vad blir det? Lite mer fram kan du väl?” Förhoppningsvis så har hon bara en dålig vecka eller något, för hon var liksom likadan i torsdags. Vi får väl se vad som händer!

Lady Axa. From Above!

Jaha, det var väl allt för nu. Återkommer säkert ikväll!
NP: Wicked Young Man – Alice Cooper
// Sara

Cherry Red

Posted in Uncategorized on August 27, 2010 by Sara Hammerzmith

Ifrån min nyinköpta platta med Lita Ford, “Stiletto”. Asmysig låt, känns väldigt typiskt henne dock! Men det är ju precis det som gör henne så attans bra!

Jaha, Idag var det tänkt att jag skulle åka på Skogsröjet, men blev hemma istället. Tåget gick klockan 6 på morgonen, varken mamma eller bilen är hemma och tidigaste bussen till stan gick 6.10. Det var ju såhär halvgenomtänkt… Men jag är väldigt säker på att Angelina och Jocke får det väldigt trevligt där nere, det lät i alla fall så när jag pratade med dem i telefon förut!

Jaha, så vad har jag gjort idag då?  Jo,jag har faktiskt gjort något jag inte gjort på länge. Shoppat. På riktigt, med Martina och Madde. Inte speciellt mycket egentligen, ett par skor, en skiva (Lita Ford -Stiletto som nämnt ovan!) och en tröja. Passade även på att skaffa den där förbannade Sabaton biljetten också, så nu är det helt klart att jag ska på Sabaton i slutet på September!

Vi hade även ridning idag, hade Castella. Lite kul, hon är en C-Ponny som är närmare en B Ponny än D ponny i storleken, och Maria tjatar så om ibland att jag ska byta till storhäst, så får jag Castella. Jaghar ju haft Castella ett par gånger, men det brukar aldrig vara så att Maria självmant ger mig henne. Men nu gjorde hon det. Och ja, vad ska man säga om det? Det var väl trevligt! Jag och Castella brukade vara ett litet radarpar förr i tiden, dock känns hon väldigt liten nu, kanske i och för sig beror på att jag mest rider Laxen. Imorrn tänkte väl jag och Emelie att vi skulle rida ut, det kan bli jäkligt trevligt! Nu ska jag bara ta mig ett glas cola, lite chips, och luta mig tillbaka och njuta av… Nej just det!

Efter ridningen åkte jag ner med Tezza på stan (som även var med när jag köpte Sabaton biljett) och spanade in “Vampyrer Suger“. Jag tycker den var helt okej, bästa delen var definitivt med the Wolfpack och “Its Raining Men”. Det kunde bli lite mycket vampyrsnack ibland (jag är Team Cullen personligen) men å andra sidan – det är precis så dem som inte tycker om Twilight upplever det. Men det var verkligen trevlig och jag ångrar inte att jag såg den!

NU ska jag ta mig ett glas cola och en liten skål chips och njuta av att ha tillbaka aptiten efter min crash diet!
NP: Hungry – Lita Ford
// Sara

Reckless Love – Reckless Love

Posted in CDs, Uncategorized on August 27, 2010 by Sara Hammerzmith

Reckless Love är ett band ifrån Finland som bildades redan i 2001, under namnet Reckless Life. Redan 2005 vann de en musiktävling i sin hemstad som hjälper till att främja artister och ge dem internationell exponering, men de är nog mest kända för att deras sångare Olli Herman har ett förflutet som sångare i Crashdïet.

Jag hade ju själv lyssnat lite på dem på YouTube innan jag bestämde mig för att skicka efter skivan. Min första spontana reaktion när jag såg “Romance” videon var “vad i helvete blir det?” för det kan ha varit något av det mest bisarra jag sett. Men fy så beroendeframkallande! Skickade även denna videon till Sofia för att testa på hur effekten skulle ta på henne, och även hon blev helt beroende. Lite smått började man smyga på “Beautiful Bomb” och “One More Time”. Vi var hooked. Skivan beställd.

Frågan är, hur bra är skivan EGENTLIGEN? Jämfört med de här tre låtarna.

Alltså, den håller måttet. Absolut. Visst – inget snack om saken, de här tre låtarna tillsammans med den lite mystiska “Back To Paradise” är enligt min mening de bästa på hela skivan, men man blir liksom aldrig “Åh nej” när man hör en annan låt, som det kan bli på vissa skivor ibland. Hela skivan låter som om den kommer ifrån 1984, direkt ifrån Whiskey A Go Go, och det är då det är som allra bäst.

Det som å andra sidan kan vara lite synd är väl att influenserna hörs äckligt tydligt. Mestadels när man satt och lyssnade tänkte man “Jaha, det här är typ “Crazy Nights” med KISS eller “Pour Some Sugar On Me” med Def Leppard”.  Det gör egentligen ingenting personligen för mig, att det är lite likt, det är bara objektivt väldigt synd eftersom det skriker lite smått “plagiatvarning”. Men vi har väl alla våra influenser.

En konklusion blir att den här skivan är väldigt värd att köpa och ha, och denna kanske till och med passar i skivstället till dem som inte normalt sett lyssar så mycket på hårdrock, eftersom den är så snäll.

En riktigt värdig debut, trots “plagiatvarningarna”. Eller som en person på YouTube sa – “It’s like a PG version of Steel Panther”
4/5
Bäst: One More Time
“Sämst”: Att det var SÅ likt.

Spårinfo:
1. Feel My Heat, 3:46
Pepe / Jalle Verne / Olli Herman
2. One More Time, 3:36
Pepe / Olli Herman
3. Badass, 4:04
Pepe / Olli Herman
4. Love Machine, 3:43
Pepe / Olli Herman

5. Beautiful Bomb, 3:12
Pepe / Ilkka Wirtanen / Olli Herman
6. Romance, 3:16 Pepe / Olli Herman
7. Sex, 4:02 Pepe / Jalle Verne / Olli Herman
8. Back To Paradise, 3:56 Pepe / Ilkka Wirtanen / Olli Herman
9. So Yeah!!, 3:26 Pepe / Jalle Verne / Olli Herman
10. Wild Touch, 4:08 Pepe / Ilkka Wirtanen / Olli Herman
11.Born To Rock, 3:29 Pepe / Olli Herman

Köp den här: CDON
// Sara