Die Engel sind auch nicht mehr das was sie war’n
Chris Heart. Ralph Siegel (Gud på schalger!) skrev den, bland annat, för Melody Grand Prix 1986. Han skrev även Dschinghis Khan familys bidrag “Wir Gehören Zusammen” samma år, men ingen av de kom särskilt bra till. Men halva Dschinghis Khan Family, tidigare Dschinghis Khan var ju med i Eurovision 1979 med just låten “Dschinghis Khan”. De kom ju fyra i alla fall, och det är väl aldrig dåligt?
Apropå att komma fyra, så var det precis vad min favorit i So You Think You Can Dance kom. Kayla. Men jag är nöjd – hallå – hon blev fyra! Och Jeanine vann, så jag är fullt nöjd! Men jag hade gärna sett Kaylas disconummer igen. Eller inbrottsnumret med Janette. Ja ja – man kan väl inte få allt.
I skolan idag, så har vi mer eller mindre bara haft projektarbetet. Jag satt då och skrev klart det sista på tidningen och fick även klart en del på manuset på min “långfilm” eller vad man ska kalla det. Har även pratat en del med ett par på UNO, så har vi tur att de kan gå med på vårt enda krav så ska vi nog kunna ha vår Twinight där. DET skulle vara helt underbart. Dags att leta dekorationer då…
Det bästa var nog när de spelade “Disco Heaven” med Lady GaGa i klassrummet, och Vicky ochjag hade en liten konversation:
V: Alltså, man kan fan inte tro att du gillar Lady G! Du som ska lyssna på Metal och allt!
S: haha
V: Så, när ska du köpa en tröja med henne då?
S: Har redan en.
V: OH MAN! När ska du gå på konsert med henne då?
S: Har redan gjort det.
V: OH MAN XD (Ja, XD är nog bäst att visa Vickys reaktion)
Alltså, Imorgon ska jag till Axa va, och jag tror nog aldrig att jag längtat såhär mycket efter att åka till stallet. Inte sen Pickles dog. Det har nästan mer varit att åka dit, rida, åka hem. Men nu ser jag FRAM EMOT att komma dit ett par timmar innan och bara få pyssla om den häst jag älskar mest, och även stanna någon timme efteråt för att putsa hennes utrustning. Jag ser verkligen fram emot det.
Hur som helst, imorgon kommer Cornelia hit,och jag kan reda föreställa mig vad som kommer att ske 🙂 “ööh… you’re like a drug to me. My own personal brand of heroin” och “öhh… whenyoucanliveforeverwhatdoyoulivefor?”
L.A. Guns kommer till Sverige, Tracii Guns version. Jag funderar starkt på att åka. Isådanafall blir det ju på Sticky Fingers i Göteborg, av praktiska skäl, så… men ändå. Känns tråkigt att missa engelskan. Jaja.
Nu ska jag göra annat, haha.
NP: Everytime We Touch – Cascada
// Sarah
Sara Hammerzmith 
Leave a comment