Sara Hammerzmith

Öppnings och titelspåret till Katy Perrys nya platta som jag just nu sitter och recenserar. Gillar den! Texten är fett fin.

Jaha, idag var första riktiga skoldagen! Det var väldigt kul, gillar läraren redan! Dock fick jag det lite stressigt med inlämningsuppgiften – den skulle vara inne klockan fem idag och jag börjar ju jobba fyra (och slutade skolan klockan tre) men det gick bra, skrev uppgiften och sen åkte mamma och lämnade in den! Jag tror dessutom att Pucko har känt av stressen lite idag, för han skötte sig exemplariskt! Han lade utan att bråka in Katys nya platta, vilket underlättar för mig! Att jobba gick bra, även om jag NÄSTAN kommer försent! Har jag sagt att jag gillar mina arbetskamrater?

Nu vill jag passa på att prata om Lordi. Min bäste man Curt, skickade mig Amazons hemsida där det numera finns 30 sekunders klipp till varje Lordi låt. Och alltså, jag dog lite. Jag dog lite när jag hörde det. Detta kan vara det bästa albumet Lordi har gjort. Allt är så perfekt; omslaget är perfekt, låtnamnen är perfekta, och de här små klippen är perfekta. Wow. Jag och Paula ska ju preliminärt till Finland på deras gig (eller – vadå preliminärt? VI SKA DIT!!!) Och jag längtar sjukt mycket!

Nej, nu ska jag återgå till min diskussion om Martin Sweet otroligt vackra ansiktsdrag (har ni något bättre att diskutera såhär sent på kvällen så är vi öppna för förslag, jag och Sara aka Team Martin)

NP: Pearl – Katy Perry
// Sara

Har hunnit bli favoritspåret på nya Lita plattan jag köpte, så himla bra! Jag fullkomligt älskar det lilla melodiska partiet (alltså, ja, hela låten är ju melodisk men…) det där  ni vet “One kiss one night, one touch one bite, it’s never too much, it’s never to tight”.. I could die for it!

Idag är min sista lediga dag  på mitt sommarlov, imorgon börjar jag skolan, mer bestämt universitetet! Där ska pluggas media och kommunikation, vilket är ungefär precis det samma som pluggades på gymnasiet, men då under namnet “it-media”. Det ska bli intressant, men att min sista dag i frihet har spenderats med att sitta inne hela dagen vid datorn (utom under ungefär 2 timmar då jag tog mig friheten att faktiskt gå ut och gå,  och jag lär väl göra det igen efter One Tree Hill sen). Men det känns ganska okej ändå, ska även försöka städa lite senare.

Mitt rum ser bokstavligen ut som ett bombnedslag, det vet ni som varit hemma hos mig. Speciellt Jennie, som ringdes in fem minuter innan Elias skulle komma i somras för att städa. Gick väl sisådär, men vi fick undan litegrann! Tänkte göra det med grundligt nu, alltså, städa, innan Sofia kommer. Det kan ju vara bra om man… kommer in i rummet.

Nej nu ska jag återgå till One Tree Hill.

NP: Thinking Of You – Katy Perry
// Sara

Första låten och videon jag hörde och såg med Reckless Love, alltså, låten är ju grym, men man kan ju ifrågasätta vad som hände med videon. Och vad är det med hårdrockare och skönhetsmissar? Hon som är med i videon blev tydligen Fröken Finland 2008 eller något i den stilen.

Okej, hela dagen sen jag kom hem ifrån stallet har jag och Sara diskuterat Crashdiet och kommit fram till att vi ska göra vår egna lilla “Vampyrer Suger”, fast Crashdiet Suger, med mig i rollen som Team Simon och hon i rollen som Team Martin. Mitt under dessa hetska diskussioner om Crashdiet har jag suttit och tittat på lite tröjor med dem. 

Jag är helt övertygad, eller var, om att jag ville ha den nya girlien (ni vet – min nuvarande Crashdiet tröja är liksom ifrån “Unattractive Revolution” eran, den är lite out of fashion…) men igår när jag kollade var jag inte helt säker längre. Kanske skulle man slå på stort med en “Rising From The Underground” tröja (som jag tror den heter?) Den är liksom, passing on the legacy. Min Unattractive tröja (inse hur kul den meningen låter egentligen för de som inte vet att Crashdiets platta heter “Unattractive Revolution”!) är liksom sisåhär va, att den har alla.. ansiktena på de i bandet i en fyrkant… liksom…Peter Och Martin bredvid varandra däruppe…. och Ollie och Eric är nere…och mitt i “The Unattractive Revolution” och “Crashdiet” längst upp, på ryggen är det “Crashdiet” längst upp och deras logga med en fet dödskalle i.

En “Rising FromThe Underground” tröja är liksom den perfekta fortsättningen; Den har fyra bilder likt min gamla, men istället för Mr Twisted så är där såklart mr Cruzan, den är liksom blå istället för brun (The Unattractive Revolution kallas tydligen det bruna albumet!) med röd text lite halvt på sniskan över där det står “Generation Wild” och har loggan över detta tryck, alltså, namnloggan, och på ryggen har de namnloggan överst, sen deras logga, men istället för en dödskalle står det istället “Rising From The Underground” (därav liksom namnet på tröjan) Hela tröjan är typ svartvit fast i blått istället och lite rött. Fett cool. Skulle ju helt klart vara den perfekta fortsättningen på legacyn till min gamla tröja. Men jag vet inte.
Vad tycker ni?

Bild på Girlien och bild på Rising From The Underground

Jag vill även passa på att säga att jag är stolt över mig själv att jag lyckats med det snygga att skriva ett helt modeinlägg bara om bandtröjor. Sweet.

NP: So Yeah! – Reckless Love
// Sara

Har snabbt lyckats bli en av mina favoritlåtar med Alice Cooper, efter att ha hört den på hans “Theater Of Death” turnen 2009.

Det känns lite sjukt att jag inte har en Alice Coooper konsert framför mig. Det har liksom alltid varit självklart att jag ska se han nästa år, eller, det har väl känts så eftersom jag köpte biljetter till Sonisphere (där han spelade i år) redan innan eller strax efter Alice Cooper konserten i Göteborg 2009. Jag vet inte huruvida familiar ni är med att jag har sett Alice Cooper live en gång om året sen 2007, men det är så det ligger till i alla fall. Nu känns det lite unsade. Kommer Alice tillbaka nästa år? Eller ska 2011 bli det första året sen 2007 som jag och han inte ses? (inte bokstavligen ses, men ni fattar!) Det känns väldigt unsafe. Men i väntetiden, så ska jag leta reda på USB minnet med Alice Cooper konserten ifrån 2009. Kan ni fatta att jag har tappat bort det? Fy så dumt. Lådan ligger här dock! Men själva usben är borta…

 Alice Cooper i Göteborg,  foto by moi!

Från ett ämne till ett annat; jag och Emelie red ut idag som sagt, och det var trevligt! Det är kul – jag var så rädd för Axa förut, tyckte det var otäckt bara att rida ut på henne liksom, nu tog jag täten (För den där Cobweb vågar ju inte ett piss!) och hon går helt lungt och tryggt. Hon är trygg, visst? Det som är lite “oroväckande” är att hon är inte alls så pigg som hon brukar vara. Annars brukar det vara lite “Lugn Axa, Lugn” nu var det mer “Men hallå? Vad blir det? Lite mer fram kan du väl?” Förhoppningsvis så har hon bara en dålig vecka eller något, för hon var liksom likadan i torsdags. Vi får väl se vad som händer!

Lady Axa. From Above!

Jaha, det var väl allt för nu. Återkommer säkert ikväll!
NP: Wicked Young Man – Alice Cooper
// Sara

Ifrån min nyinköpta platta med Lita Ford, “Stiletto”. Asmysig låt, känns väldigt typiskt henne dock! Men det är ju precis det som gör henne så attans bra!

Jaha, Idag var det tänkt att jag skulle åka på Skogsröjet, men blev hemma istället. Tåget gick klockan 6 på morgonen, varken mamma eller bilen är hemma och tidigaste bussen till stan gick 6.10. Det var ju såhär halvgenomtänkt… Men jag är väldigt säker på att Angelina och Jocke får det väldigt trevligt där nere, det lät i alla fall så när jag pratade med dem i telefon förut!

Jaha, så vad har jag gjort idag då?  Jo,jag har faktiskt gjort något jag inte gjort på länge. Shoppat. På riktigt, med Martina och Madde. Inte speciellt mycket egentligen, ett par skor, en skiva (Lita Ford -Stiletto som nämnt ovan!) och en tröja. Passade även på att skaffa den där förbannade Sabaton biljetten också, så nu är det helt klart att jag ska på Sabaton i slutet på September!

Vi hade även ridning idag, hade Castella. Lite kul, hon är en C-Ponny som är närmare en B Ponny än D ponny i storleken, och Maria tjatar så om ibland att jag ska byta till storhäst, så får jag Castella. Jaghar ju haft Castella ett par gånger, men det brukar aldrig vara så att Maria självmant ger mig henne. Men nu gjorde hon det. Och ja, vad ska man säga om det? Det var väl trevligt! Jag och Castella brukade vara ett litet radarpar förr i tiden, dock känns hon väldigt liten nu, kanske i och för sig beror på att jag mest rider Laxen. Imorrn tänkte väl jag och Emelie att vi skulle rida ut, det kan bli jäkligt trevligt! Nu ska jag bara ta mig ett glas cola, lite chips, och luta mig tillbaka och njuta av… Nej just det!

Efter ridningen åkte jag ner med Tezza på stan (som även var med när jag köpte Sabaton biljett) och spanade in “Vampyrer Suger“. Jag tycker den var helt okej, bästa delen var definitivt med the Wolfpack och “Its Raining Men”. Det kunde bli lite mycket vampyrsnack ibland (jag är Team Cullen personligen) men å andra sidan – det är precis så dem som inte tycker om Twilight upplever det. Men det var verkligen trevlig och jag ångrar inte att jag såg den!

NU ska jag ta mig ett glas cola och en liten skål chips och njuta av att ha tillbaka aptiten efter min crash diet!
NP: Hungry – Lita Ford
// Sara

Sitter och lyssnar på demoversionen till Crashdiets låt “Falling Rain” var ingen mindre än Martin Sweet sjunger. Sweet.

Alltså ibland har jag en sån himla bloggtorka, men nu har det hänt lite gran i alla fall. För två veckor sen snart var jag i Västerås för att spana in Crashdiet (och Bullet) för att även passa på att träffa Jocke och Sofia. Mycket trevligt, såpass trevligt att Sofia faktiskt kommer hit om en vecka för att gå på marknad! Mitt under våran crash diet (vi kunde inte äta på typ en vecka efter konserten!) så föll vi för Reckless Love, ett band vi har känt till i några år utan att göra något större väsen. Dock har det nog aldrig gått så fort för någon av oss att börja gilla ett band till att sedan direkt köpa en skiva och sedan DIREKT boka in en konsert med dem.

De spelar ju på Stockholm Rock Out 3, och det var osäkert om jag skulle dit. Men nu är det helt klart dåva : ). Det roliga med Reckless Love är att om man tycker att man hört H.E.A.Ts låtar någonstans förut ska man nog inte lyssna på Reckless Love, eftersom där är influenserna ännu tyngre, om du frågar mig! Def Lepard (Pour Some Sugar On Me), KISS (Crazy Nights) och även typ Aqua eller något, jag kan inte riktigt avgöra, men det gäller låten “Back To Paradise”. En enskild recension om skivan kommer väl i något annat inlägg, men den har lyckats bli min absoluta favoritskiva.

Innan det här inlägget i sig blir för långt ska jag nog avsluta där, och återkomma ikväll efter ridningen. Ni vet, jag hyr ju Axa igen!

NP: Back To Paradise – Reckless Love
// Sara