Archive for March, 2009

Girls Go Chopping

Posted in Uncategorized on March 23, 2009 by Sara Hammerzmith

Antagligen den nya öppningslåten som ersätter Brining Back The Balls To Rock. Gör det mig något? Inte alls. Jag fullkommligt ÄLSKAR den här låten. Älskar, älskar…

Lordi i helgen. HammerFall likaså.

H.E.A.T förföljer mig fortfarande.

Kort uppdatering i musiklivet mitt.

I övrigt då? Mjo, första skooldagen idag, the horror! Det kändes jobbigt att inte sitta i det mysiga pentryt med Maritha, Erik, Siv, Mari, Maud och Torgil (och Peter & Maria såklart) det sög att inte sitta på Maris kontor och redigera i Quark Express, som jag förövrigt börjar älska mer än InDesign. Det känns jobbigt att inte sitta och läsa den sexifierade boken Timmerhuggarna, visserligen blev jag klar med följetongen, men ändå. Åh, jag saknar Värmlandsbygden. Alldeles för mycket. Jag vill tillbaka dit nu. Direkt. Snälla?

Övningskörde för ett par dagar sedan. Det kunde ha slutat illa. Riktigt illa. Men det gick bra, körde hem till Maria (från min ridgrupp) själv och spenderade halva dagen hos henne. Det var trevligt, vi åt kladdkaka, spelade spel, snackade, gosade med hennes katt och tittade på Morden i Midsummer “Beyond the Grave”. British Crime Drama är komplicerat. Så in i helvete. Men bra!

Apråpå Crime Drama, det är lite American Crime Drama på TV:n brevid mig. CSI. Las Vegas. Ett äldre avsnitt. Repris. Har sett det här jäkla avsnittet så många gånger att jag kan det utan till. Ni vet, den döde tvättbjörnen? Tack för nya CSI och CSI:Miami avsnitt var lördag och måndag.

Förresten. Jag har färgat mitt hår lite grann. Eller blekt. Blekt lite av underhåret. Det var tänkt att bli platina i slutändan, jag blev så nöjd med den brun-orangea nyans jag fick att jag tror jag behåller den.

Ett par byxor jag vill köpa på tradera är uppe i 165 kronor. Suck.

NP: Man Skin Boots – Lordi
// Sara

“That’s why you woooooon”

Posted in Uncategorized on March 13, 2009 by Sara Hammerzmith

Back On The Streets

Posted in Uncategorized on March 12, 2009 by Sara Hammerzmith

Virre Virrpannas band. Låter som om Robban och Virren sjunger duett. Virre har en så jäkla fin röst. Ok – Det är inte som Glams, men rösten passar musiken så bra. Å, din lilla vingmutter, vart har du tagit vägen?

Sitter på praktiken, har lunch, recenserar Virres “Invasion” samtidigt som jag strular med en följetong. Timmerhuggarna. Av det lilla jag läst av den så gillar jag den.

 

Nu är det bara två dagar kvar till Mello. Och se är det bara 5 dagar kvar av min praktik. Det suger. Hårt’

NP; Back On The Streets – VVI

// Sara

Kalmageddon

Posted in Uncategorized on March 10, 2009 by Sara Hammerzmith

Lordis mysigaste låt. Behöver inte säga mer än så om den.

 

Mitt liv faller i biter. Just som det var nära att fixa sig, raserade dem det igen. Helvete.

 

Kan det inte bli lördag, så jag kan åka till Globen och bara få glömma allt. ALLT. Se mina hetingar,heja på dem. Gå på stan. Sen får det gärna bli 27 Mars ganska snart, då jag ska se mina hjätar av stål och tåkrossare. Och även mina dödliga leenden och monster. Och ett par kulor, men det får vi se om det är OK.

Sen får det gärna bli Juni. Då jag ska återigen se mina hetingar, mina hjältar av stål, ett par knasiga systrar, en tjej som trots sitt namn inte är relaterad till Henry Ford och även europa i liten skala. Även en olycksgata, och lite kedjor. Blir nog ett par korsfästa barbies också. Om jag orkar och hinner blir det kanske ett gäng elektriska pojkar också, men vi får se.

Sen får det bli slutet på Juni. Då ska jag se mina snabba svartingar, bakgårds bäbisar, en psalmbok, lite ljud, och världens mest ökända rockband

Lite krypterat, men det är kul. Vore kul att se hur många som kommer på vilka band det är 🙂 Även du mamma, får kommentera. och gissa.

Det är som en dålig ovana för mig att ge smeknamn. Alla i Shear Genius har fått smeknamn. Nu börjar även mina favoritband få det.

Vixen. Är nog mitt egentliga favoritband. Det är deras musik jag blir överlycklig av, den som får mig att se positivt på saker och ting. Rävflickor.

Jag ska nog återgå, frågan är bara till vad. 

NP: Lay It Down – RATT

// Sara

Worth your weight in Gold

Posted in Uncategorized on March 9, 2009 by Sara Hammerzmith

Hanoi Rocks. En av de bättre låtarna på “Street Poetry”. Men, som jag har skrivit tidigare, så har dem ju lat av. Synd.

Ok – so from now on I decided I’ll be writing in Swedish until someones tells me not too.

Jag sitter på min praktikplats, har precis intervjuat Molotov Jive-Anton. Det kändes konstigt. Väldigt. Jaja, han var inte otrevlig i alla fall. Egentligen ska jag skriva in intervjun i datorn just nu. Men jag känner verkligen inte för det. Illa visserligen, men ja. Det gick verkligen sådär. Det gick bättre på The Poodles intervjun jag gjorde för ett och ett halvt år sen. Hur ska jag klara att jobba med detta egentligen?

Det var andra chansen i Lördags. VARKEN Lili&Susie eller Starpilots gick vidare. Helvete. Nu får hetingarna(bokstavligt) ta och vinna. Inte i helvete ska Caroline Af Ugglas till Eurovision. All respekt till henne, men den låten… på engelska?! Och om vi har den på svenska är vi körda. Nej, jag tror på Hettan!

Jag ska själv till finalen på lördag, så ni kan ju räkna med att få ett referat därifrån, och jag ser fram emot det. Inte att gå på Melodifestivalen, utan att åka till Stockholm igen.

Jag hade Bidde, Half Moon Black Biondi på dressyrtrimmen i Onsdags. Det gick bra. Han var jättefin, och skön att sitta på. Men han stack med mig i galoppen. När jag inte hade några stigbyglar.

I fredags hade jag Miranda. Hoppning. Det gick bra. Jag hoppade. Jag fick inte hoppa sisa gången, för det blev ett missförstånd med mig och ridläraren, men det är helt okej.

Jennie kom över också. Vi åt tacos och spelade The Sims 2. Det var tänkt att vi skulle titta på “Den Långa Flykten”, men vi somnade under “One Tree Hill”. Så det var ju inte så lyckat.

Jag och Andreas har även kommit på den geniala idén att tejpa fast mikrofonen på dammsugaren, så att nu har vi ett mickstativ. Så jag kan både sjunga och spela trummor nu. Äntligen. i 8 jävla år har jag väntat på att få spela trummor, visserligen vill jag ju spela på riktigt, men jag antar att Guitar Hero trummorna få räcka för nu. Suck.

Sitter och lyssnar på en gammal Wig Wam låt just nu, och får en massa minnen. En massa. På riktigt. Jag saknar dem, jag är redo att själv hyra dem för en konsert, men de är ju så snåla. Suck. Apråpå konserter, snart, ska jag äntligen på konsert. Det är jobbigt emellanåt ni vet, när man väntar på en ny konsert? Musiken är allt jag har, är jag inte på festival eller konsert lever jag inte. Det är bara där jag verkligen kan släppa allt. Jag ska se HammerFall, Sabaton, Bullet, Lordi och Fatal Smile (de två sistnämnda två gånger) om två veckor ungefär. Det ska bli skönt. Speciellt eftersom båda Lordi, HammerFall och Sabaton har GRYMMA skivor i bagaget (de senaste alltså; No Sarfice No Victory, Deadache., The Art Of War). Sen dröjer det ända till fukking JUNI, början på Juni gudskelov, då det är dags för Sweden Rock. Sen Peace&Love två veckor efter. Har jag tur åker vi på Metal-Allsvenskan i Maj och Rockweekend i Juli också. Och sen är det bara Rockstad:Falun som är kvar. Jag överväger, eftersom Falun är en av de städer som bringar mig stort lidande. Inte staden i sig, jag har en god vän där, men vissa människor där gör mig… deprimerad. På riktigt.

Nu måste jag dock sluta. Ska försöka se till att i alla fall få klart den engelska delen på min nya hemsida, skulle ha releasat den idag. Får se hur det blir med den saken.

NP: Too Fast For Love – Mötley Crüe

// Sara

The More Things Change

Posted in Uncategorized on March 5, 2009 by Sara Hammerzmith

This might be the best song by Cinderella. So far at least. I got 3 records, but this is the song that just… ahhh!

I’m at my internship at the moment,updating their homepage, or try at least, I hope it’ll work out.

About my internship. I’m at a newspaper called Värmlandsbyden, and I have to say that I have 11 days left. 11 days. ONLY 11 days. I’d do anything to be able to be here fulltime. I hate school, doesn’t keep up with it, so being here, at VB, is really… nice. I love the folks here, I love the building, and I love Koneo. I’ve started my own little magazine (yes – inspired as hell) so I love to be downstairs in the Koneo store and look at al this office material, post-it notes, printers, envelopes, and I’m imagening that one day I’ll get stuff here. I’ve even found a place at Haga that I could rent. In my dreams. Well, you can rent it, but I don’t have the money.

I had some horsebackriding yesterday, and I got Bidde, or Half Moon Black Biondi. He’s private. He’s a nice horse. And I enjoyed riding him.

Ok – I told you like a week ago that I’d tell you more about HammerFall and AC/DC, so here’s my shot.

We begin with HammerFall. They had a signingsession at Bengans the same day AC/DC had their concert, so it was a perfect clash! They have recently released “No Sacrifice, No Victory” (and I got it 😀 Any Means Necessary or how to spell is GREAT!) so we went there. The queue wasn’t too long, but guess my surprice when I saw my little Oscar with… dam dam dam! BLONDE HAIR!. BLONDE!!! He used to have black, which fitted him better if you ask me. But he was still beutiful. So, it isn’t that much to say about this except from that it was fun to finally meet them Pontus Norgren I’ve met before, but none in HammerFal.

About AC/DC. As I said – the best concert ever! So far. They had this HUGE stageshow with a ENTIRE TRAIN!! On their stage. And they were just so good! And they sang my favourite song!… ahh… I can’t describe it, yet I have published a review, and I’ll give you the link… soon. Not yet.

Hm, the FT folder broke down. That can’t be god. I better start working before I crash the system.

NP: Any Means Necessary – HammerFall

// Sara